Stolt

Ja ni, idag är jag faktiskt, hör och häpna, stolt över mig själv! Varför? Jo för jag tog mig till terapeuten trots extrem okoncentration och önskan om att skita i det.

Men shit vad bra att jag gick dit iaf, även om det blev ett rätt dåligt möte. Jobbig ångest, mycket känslor (frambringades av tystnad och min oförmåga att svara på frågor). Anni, jag läste ditt senaste inlägg och säger som du; jag kände mig som en dålig patient som endast svarade "jag vet inte" på det flesta av terapeutens frågor idag.



Jag blir riktigt irriterad på mig själv i såna lägen, känner en enorm skam och dömmer mig själv oerhört hårt för svackan jag befinner mig i.

Men vet ni vad jag vill nu? Jo, jag VILL ha en go helg. Så DET ska jag satsa på iaf!

Strongt jobbat babe:-) Bra att du gick dit fast du inte ville eller orkade. Jag känner igen mig det du beskriver om att känna sig som en dålig patient. Jag kan känna press att svara så "bra" som möjligt på hennes frågor. Skapar ju ångest i sig... Men vi ska inte känna så. Det är ju deras jobb o dom möter många som kanske bara sitter tysta eller hmm:ar... Det tar sin tid <3

Åh tack!! Glad jag blir :-D Känns ganska bra men ser bättre ut i verkligheten tycker jag.

Ha en toppenhlg nu, det är du värd:) KRAAAAAM

Härligt vännen. Hoppas hoppas verkligen du får en toppenhelg nu. Go for it!....och du....även jag säger "jag vet inte", på terapeutens frågor. Men det är ju faktiskt därför vi kanske behöver gå dit också, just för att få fatt i oss själva på vägen, vad vi tycker och tänker och känner. Tror du inte?



Megastor KRAAAAM!

Vad bra!! Känner så väl igen mig i det Annie skrev också och känslorna du beskriver, likadana känslor här.

Hoppas och tror verkligen på att du kommer få en toppenhelg, det förtjänar du verkligen.

stor karm