Varning för svärord i detta inlägg...

Det har varit en helt sjuk söndag som började med ångest för att jag kände mig uppsvälld i magen när jag vaknade vilket ledde till en väldigt jobbig och ångestfylld frukost.



Därefter kom ätstörningsmonstret fram totalt och jag började skrika och gorma. Röt till min sambo att jag hatar honom, att han är i vägen i mitt liv, att jag vill vara själv osv. Det var hemskt. Mitt emellan två raseriutbrott kom jag på att vi kunde distrahera monstret genom att äta mellanmål snabbt som fan och sen åka direkt och hälsa på min bror, hans tjej och deras lilla dotter. Dock svarade inte min brorsa när jag ringde just då och vips! så var jag mitt i ett nytt ångestanfall som slutade med lite blodvite.. efter mellanmålet som jag trots allt slängde i mig. Jag högg en bläckpenna från köksbordet och drog/skrapade den med långa tag hårt mot min underarm. Jag blev både blå och röd med andra ord...

Mitt i allt detta tumult ringde brorsan tillbaka varpå min kille svarar i min mobil. Han berättar att "jenny har ångest just nu" och att vi får höras senare. varför detta samtal är viktigt att nämna visar sig snart.

I alla fall; Jag och killen åkte efter detta tumult en sväng med bilen, gick lite i grannsamhället för att skingra mina tankar efter mellanmålet. Men när vi kom tillbaka var det samma visa igen och jag sa då till sambon att nu klarar jag inte en fight till utan jag måste hetsa. Så jag packade ihop en "utflyktskorg" (låter helt sjukt jag vet): Två byttor, en visp, en gaffel, en sked, samt en papperskorg med plastpåse i. Och en trasa. Sen åkte jag och handlade. Vräkte sedan i bilen, på noll minuter, i mig ett wienerbröd, en donut, en tunnbrödsrulle med skagenröra, en hel kladdkaka, 250 ml grädde och 250 ml vaniljvisp. Massa vatten däremellan.

Sen körde jag ut mitt i skogen på en öde väg. Hoppade ur bilen, tog papperskorgen med plastpåsen i med mig. Det blåste som fan... och lite duggregn. Men kunde inte brytt mig mindre. Spydde. OCH DET GICK DÅLIGT SÅ IN I H-E... Åååångest.



Sedan kom skuldkänslorna över mig till tusen. Stackars min sambo! Fan vad jag är värdelös! Jag måste hem..! Magen uppsvälld, sminket över hela ansiktet, lite blöt, håret rufsigt, kändes som att det stod hets och kräk skrivet över hela mig.

OCH VAD HÄNDER NÄR JAG PARKERAT OCH GÅR UPP (MED HINK OCH HETSDISK...) MOT VÅR LÄGENHET?

Jo... jag ryser bara jag skriver det här... då står pappa, mamma och min bror utanför vårt radhus..! Herregud, tänkte jag, skjut mig!



De hade kommit en minut före mig och redan börjat prata med min kille. Alltså den skammen jag kände då när jag kom gående där... (tack och lov hade jag slängt påsen med spyan...) Så naken har jag nog ALDRIG känt mig. Visste ju knappt om jag hade kräk i håret eller inte... De frågade om de kunde komma in på kaffe.

Haha!

Nä, usch alltså... det är inte kul alls men det var som i en dålig komedi. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag kom där med skammen och jordens största ångest.

Då visade det sig att brorsan blivit så orolig över mig efter förmiddagens samtal med min kille att han ringt våra föräldrar och de gemensamt hade beslutat sig för att komma över till oss (de bor några mil härifrån). De ville inte ringa innan för de var rädda att jag skulle hindra dem att komma. Ehh ja, självklart! Det kunde ju inte blivit ett sämre tillfälle. Snacka om att jag ville sjunka genom jorden. Kunde bara tänka på allt som fanns i min mage... och all olycka jag kände... den här fruktansvärt värdelösa dagen. Det kunde liksom inte blivit värre än att de kom också!



Det slutade med att jag gick upp på övervåningen och satt där och pratade med min bror, medan mina föräldrar fikade med killen. Klarar inte av dem! Pappa hade frågat sambon idag också om de inte ska prova "lite tuffare tag" med mig?! Han har ända sedan jag blev sjuk i ätstörningar haft taktiken att bli förbannad och skälla ut mig. Har verkligen fungerat bra...

Nä, nu orkar jag inte skriva mer (jag känner mig ärad om ni tagit er igenom ytterligare ett långt inlägg hos mig), just nu vill jag bara att den här dagen ska ta slut..