nya kollegan, del 2
Jag ska inte fastna i nån sorts offermentalitet just nu, eller skylla bort mig osv. Men det behövs inte mycket för att jag ska tappa sugen och chefens kommentar fick mig verkligen att känna mig så fruktansvärt kass..:(
Vill inte avsluta med denna deppiga harang utan faktiskt skriva ner något positivt som jag EGENTLIGEN tänkte fokuserat på från början (innan jag fastnade i den här långa utläggningen, haha). Och det är att den nya kollegan, för vilken jag berättat att jag inte jobbar full tid och varför, igår sa att "går du hos nån psykolog för att jobba med de mentala bitarna nu när du gått i terapi för, och klarar av, maten?"
Wo ho hoooo!! Jag klarar av maten!! Jag gör faktiskt det. Jag äter alla mål, hetsäter mindre och mindre. Igår åt jag t ex mina två frukostmackor i bilen på väg till det andra kontoret trots att min kollega inte fikade alls..! Sådana saker är som stora vinster för mig och jag kan knappt fatta att jag faktiskt har kommit så här långt att maten inte längre är ett problem. Visst jag kan få ångest ibland, men jag låter inte det hindra mig från att äta. Och jag VET att det bara kommer att bli bättre och bättre och att jag kommer må bättre inombords i takt med att jag blir allt friskare.
Jag har nog egentligen ingen röd tråd alls i detta inlägg och är så trött så jag vet knappt vad jag skriver. Men jag tror ni vet hur det är att ha mycket på hjärtat.
Kram, nu ska jag somna i soffan, ni är bäst<3
Det krävs så lite för att man skall rasa fullständigt. Jag tycker att din chef agerade väldigt märkligt och oförsvarligt. Skall verkligen statistik betyda allt? När du beskriver ditt jobb och ditt engagemang märks det vilken fantastisk handläggare du är. Bara en sådan sak att du lägger en stund varje dag på att svara på mail, fantastiskt!
Bra ändå att du kunde ta till dig din kollegas kommentar. För hon har ju rätt, du gör ju enorma framsteg hela tiden! Hon kanske har rätt i att en psykologkontakt vore bra också. Hur går det med samtalskontakten du skulle få genom jobbet?
Stor kram!!!
Jag vet exakt hur det känns när man svämmar över inombords och har så mycket att säga/skriva att det där med röd tråd mer känns som ett garnnystan fullt av korta, olikfärgade trådar som trasslat in sig i varandra helt och hållet.
Och du, vad jag blir imponerad av hur bra du fixar ditt ätande. Vilket jobb du har lagt ner!
Många kramar
Du är väldigt väldigt bra du J <3
Riktigt dåligt agerat av din chef! Men förmodligen har även din chef privata problem som går ut över er anställda. Vilket det aldrig får göra men oftast verkar göra ändå. Men du är så jäkla bra som kämpar på i ur och skur med både maten och jobbet!
Känner du förressten igen symptomen som hugg i hjärtpartiet, yrsel och stickningar och domningar i kroppen efter att man spytt? Bulimin har besökt mig varje dag i över en veckas tid nu och dessa symptom kommer efter varje gång.
Stooooor kram till dig!<3
Jag har varit off bloggvärlden ett tag och har visst lite att läsa igen märker jag...
I vilket fall som helst.... jag blir sååå glad över detta inlägg. Så peppande för mig, och så bra för dig. Kan det bli bättre??
Kramar!
jo helt underbart o få träffa mamma lite :) och ja, dem brukar säga det hihihih :D
puss
