Ensamma veckan
Alltså det har varit precis som vanligt matmässigt. Behöver ingen som vaktar på mig för att jag ska äta. Dock har jag dåligt samvete för att det varit jäkligt SKÖNT. Jag har kunnat vara hur tråkig som helst här hemma. Med det menar jag att jag i vanliga fall har höga krav på mig själv att vara en attraktiv, glad och trevlig sambo. Alltså jag vet ju att man egentligen inte "ska" känna de kraven och, tro mig, det är något jag kommer få jobba länge med för att få bort.
Men iaf, sluskjag har inte rakat någon kroppsdel på en vecka, varit helt tyst sedan jag kommit hem från jobbet tills jag gått och lagt mig, ätit i sängen (eller det gör jag ofta annars också haha), inte behövt roa någon, inte varit utanför dörren annat än för att handla (både vanligt och hetsmat) och dessutom inte kollat på ETT ENDA tv-program (trots att jag haft tv:n på en hel del), gått och lagt mig och läst/löst kryss mellan 20-21 senast. Haha!
Och jag har njutit av lugnet. Ingen att ha dåligt samvete inför när man kränger av sig arbetskostymen så fort man kommit innanför dörren, snor upp håret i en tofs och klär på sig mannens tröja och ett par smutsiga slappbyxor. Lovely.
Har tänkt på det att ätstörningar verkligen är ensamhetens sjukdom, en isolerande cell, något som får en att bli ytterst osällskaplig och förändrad. Får en att tvivla på alla relationer man har osv.
Nähä, nu ska jag glömma min sträva hals och krypande feberkänsla, klä på mig kostymen och åka på konferens!
Man blir så otroligt isolerad av ÄS, särskilt om man bor själv... Hoppas att du får en bra dag. kram
Va tråkigt med ditt bakslag :-( Men återfall är en del tillfrisknandet! Bara att kämpa vidare med regelbundna måltider :-)
Kan känna igen mig i dina ritualer med hetsätningen och att det blir så förbannat dyrt! Jag som student har ju inte råd med att hetsa egentligen eftersom jag redan lever fattigt som det är och vill kunna ha råd med mer än bara mat.
Detta med att vara ensam är ju typ ätstörningarnas himmel, då får den vara ifred. Jag bor själv och aldrig haft en kille så min ätstörning får vara i fred men det är inte kul i längden att vara ensam! Hoppas din helg blir bra! :)
Ätstörningar gör en verkligen grymt isolerad, jag blev som en helt annan person. Men de går att få tillbaka :)
hoppas du haft en bra dag?
kram
Hej!
Vad skönt att du verkar må bättre fysisk och att du kom iväg på konferensen som du ville.
Och wow vad du ändå varit stark i veckan, du var ju lite orolig innan och du har fixat det bra ändå och inte låtit dig grotta dig ner ännu mer än vanligt i äs. Starkt tycker jag.
Sen tror jag alla har sådana känslor som du har när man är själv ett tag utan sin sambo oavsett om man har äs eller inte. Det upplever jag från mina vänner iaf. Ibland kan det vara bra att vara ifrån varandra så man hinner sakna varandra. Och jag är helt övertygad att han älskar dig lika mkt orakad och i smutsiga mysisar :)
kram
