Fullfölja utmaningar någon?
FAAAAAAN (förlåt) vad lätt det är att falla monstret till föga fast man tror att man inte gör det!
Exempel: Idag ringde jag till sambon efter jag slutat vid 12 och frågade om vi skulle äta lunch tillsammans (fastän allt monstret ville var att jag skulle inleda en hets). Och det var ju bra gjort, det var det helt klart! Men vad gör jag när vi väl sitter där och jag stirrar på min Flygande Jakob med ris? Jo, jag äter otroligt sparsamt, tänker att jag inte är så hungrig, tänker på frukostmackorna jag åt på jobbet. Nää, jag behöver nog inte hela portionen.
Alltså lyckas jag förstås med utmaningen att äta lunch och att göra det med någon. MEN JAG LYCKAS INTE FULLT UT JU!!! Fullt ut hade varit och ta knäckemacka med smör till flygande Jakob som jag åt. Fullt ut hade varit att äta upp, som jag alltid gjorde före jag drabbades av den här skiten.
Vad är det här för nåt fuskande? Vad är det här för fucking FEGANDE Jenny?!!
Och jovisst, jag lyckas alltid anta utmaningen att behålla alla "vanliga" måltider jag äter, MEN jag har också oftast en hetssession om dagen.
Så där går jag ju INTE HELLER hela vägen med utmaningen! Skiiit säger jag bara! Sjukdomen har jättestor makt över mig fortfarande och det, DET är verkligen INTE att ta tjuren vid hornen och kämpa! Jag spyr ju för I HEL... (japp, nu var jag där igen!) BLOD!
Syftet med sessionen upplever jag framförallt vara att försvinna bort och uppleva en "lugn" stund utan miljoner tankar i huvudet. FÖR DET FINNS JU INGET TREVLIGARE OCH MER SJÄLVRESPEKTERANDE SÄTT ATT SLAPPNA AV ÄN ATT SPY ÖGONEN UR SIG (???)
Det positiva är iaf att mitt tänkande har ändrats radikalt. Jag VILL så mycket mer med mitt liv. Tror t o m att jag snart är redo att gå upp i arbetstid till exempel. Känner mig gladare och starkare, mer kompetent igen. Och har roligare på jobbet.
Äsch, mycket osammanhängande babbel, långa inlägg! Men så är det verkligen i min hjärna just nu.
Kramar till er därute och hoppas ni mår bra!<3
Känner så väl igen det osammanhängande, helt rörigt i skallen och ingen ordning och reda. Vad otäckt att kräkas blod :( har jag bara gjort någon enstaka gång och blev rejält skrämd av det, kom upp rejäla koagulerade klumpar, usch. Numer slutar jag oftast precis när jag känner gallan svida i halsen.
Kram
Duktigt att du ändå klarade halva målen! Du måste se dina små framgångar också! :-) Snart så kommer du klara hela målet och tills dess får du tänka på att det går iaf åt rätt håll! Tycker att du är jätteduktig & modig! :-)
Det är nog mest bara av köttfärs jag har reagerat så. Ibland är jag rädd att drabbas av matförgiftning när det kommer till kyckling och rött kött. "Frukostmat" är ju så mkt enklare att äta, man vet vad man får ;)
Ja, jag menar, vad är mer lugnande coh avslappnande än en hets? Vem vill vara med kompisar eller träna istället liksom? Det är ett enormt kul liv vi har...
Sv: Gud vad glad jag blir gumman, tack. Tkr det var jätte bra att du åt lunch med han, grubbla inte mkt över om du inte åt upp eller inte. Ett steg i taget, nästa gång får du rikta dig in på att äta upp allt. Mat är inte farligt och alla behöver mat. Tänker på dig! <3
Var inte alltför hård mot dig själv! Var stolt över de framsteg du gör.
