Bubblan spricker

Om ni bara visste hur betydelsefulla era kommentarer är! Jag är inte den bästa på att ge respons alltid men vill härmed göra det.

Till dagens inlägg;
Jag vaknade i förrgår natt, såg på sambons digitala väckarklocka att den visade 02:00. En sekund hann jag undra varför jag vaknat innan en stark känsla övermannade mig. Och tjejer, jag vet inte hur jag ska förklara det, men helt plötsligt var det som att jag kunde se "klart" på min situation. Och herregud vad skrämmande det var! Kan bäst beskriva det som att jag lever i en bubbla och rätt vad det var såg jag ut genom ett litet, litet hål i denna bubbla. "Vad gör jag mot mig själv?! Vad faan håller jag på med?! Och min underbare sambo... fyfasen vad han får lida, helt i onödan!! Vi skulle ju kunna ha ett underbart liv!"

Mitt i allt känner jag också så tydligt hur olycklig jag är. Hur. jäkla. olycklig. jag. fatiskt. är!
Och känslan som mitt klara seende på situationen blev så oerhört stark, hjärtat började banka, paniken började krypa runt i min kropp. Jag hör hur jag kvider, blundar hårt hårt hårt!! Vill inte se! VILL INTE KÄNNA MER!

Långt om länge somnade jag. Utmattad.

Och vet ni vad, igår eftermiddag hände det igen. Jag kom hem från jobbet, vägde mig, 1 kg plus. Tryckte genast undan paniken med mer mat, glass, grädde, korv, frallor. Helt ologiskt. Efter detta såg jag solen tränga in genom gardinen och helt plötsligt var hålet i bubblan där. Övermannade mig fullständigt. Fy fan vad hemskt det är/var! Börjar jag se klart på situationen? Vad vill jag med mitt liv? Vart ska jag? Vad FASEN håller jag på med?!

Mitt liv kändes och känns fortfarande helt meningslöst just nu. Allt jag vill är att äta äta äta äta äta äta. Inget annat betyder något känns det som. Åh dessa känslor... Men att äta och gå upp i vikt blir för mycket för mig. Börjar bli riktigt deprimerad... och imorgon som det är dop och man ska klä upp sig och vara glad för släkten. Jippie......

Kommentarer
Postat av: Linda

Usch vad jobbigt du har det. Hoppas ändå att dina insikter kan leda till något gott. Du har inte funderat på antideppen. Jag som varit sååå negativ till antidepp har faktiskt den senaste veckan ändå kännt att nått hänt, är piggare och inte fullt så mörk i mina tankar. Har ju provat fluoxetin och sertralin innan och inte gillat dem alls men cymbaltan som jag äter nu känns på ett helt annat sätt. Hoppas du inte väljer att lura dem som faktiskt är till för att hjälpa dig och att du snart mår bättre.

Stor kram

2011-03-19 @ 19:02:25 / URL: http://frokenlejon.blogg.se/
Postat av: Lissie

Åh. Det är något med den här hopplöshetskänsla du beskriver som jag känner igen mig i, efter att ha läst i din blogg, även om jag inte kan känna igen mig i hur de tar sig uttryck.



Jag önskar att du, och jag, och alla vi andra, kunde få förstå hur man hanterar tomheten inuti, på ett konstruktivt sätt. Insikten att "jag är olycklig" är ju helt klart ett steg på vägen, men sen då?



Jag önskar att jag hade ett svar. Hur som, jag hejar på dig! Kram

2011-03-20 @ 12:39:12 / URL: http://fairlynuts.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus