Ytterligare beslut tagna
Jaha kära vänner, nu har jag tagit ytterligare beslut i min friskprocess. Förförra veckan då jag verkligen hittade motivationen att jobba för att bli frisk var den mest underbara veckan jag haft på flera, flera år!! (lever på den än!) Efter den veckan trillade jag tillbaka i äs-rutinerna, som ni förstått i mina inlägg, och helgen som gick var riktigt jobbig. Min kropp orkar inte längre och detta leder till vanlig ångest och även dödsångest hos mig. Detta gör mig verkligen inte till en rolig människa att leva med.
För när jag skriver att helgen var riktigt jobbig menar jag inte bara jobbig för mig, utan i allra högsta grad för min sambo! Men det är FAN slut på det nu! Han förtjänar så j-a mycket bättre och jag måste visa honom att jag inte längre väljer ätstörningen framför honom, vår hund och vårt liv.
Jag sitter därför nu och skriver ett brev till honom (kommer ev publicera det när jag är klar), där jag bl a berättar att jag inte längre ämnar vara sjukskriven. Jag är nu fullständigt övertygad om att jag MÅSTE gå upp i tjänstgöringsgrad för att få koll på mina rutiner igen. Jag är alldeles för fast i äs-monstrets våld för att klara vara själv med honom (den jäveln lurar mig hela tiden juuuu!) och så kan jag/vi ju inte ha det eller hur?
Så strax ska jag ringa min doktor och be henne häva sjukskrivningen. Jag ska göra en ny satsning på maten, äta tillsammans med mina kollegor för att jag inte ska hamna i äs våld igen. Dessutom kolla med sambons chef om han kan få anpassade tider under två veckor eller liknande för att stötta mig på kvällen. Jag har alldeles för mycket tid till att hetsa och spy innan sambon kommer hem vid 18:30 (jobbar jag heltid slutar jag 16:30).
Jag ska även prata med min chef imorgon och be henne om viss anpassning av mina arbetsuppgifter, samt någon sorts överenskommelse om NÄR det är ok för mig att gå ifrån att vila i vårt vilrum (vilket jag ämnar utnyttja till max, haha!).
Ville bara berätta för er först av alla vad som händer i min skalle. Snart ska jag och frisera mig hos min underbara frisör Malin och ikväll laddar jag upp del 1 av min följetong här i bloggen om olika händelser under min tid med ätstörningar. På återseende snart vännerna mina!
Det låter jättebra. Jag är så imponerad av att du är så ärlig mot din sambo, det kommer ni båda att vinna på. Och vad bra att du tänker prata med din chef om att kunna få gå ifrån och vila. För det behöver du!
Kram
Låter som jättebra beslut, kommer stötta dig!
Det låter megabra. Starkt beslut! Fortsätt så! Du inspirerar
Håller med de övriga talarna. Stark beslut, förstår du själv vad bra och du är?... och vad bra det är att du satt upp mål som du vill nå. Du kommer fixa detta tjejen. Du har kommit en bra bit på vägen nu... :)
Jag blir glad när jag läser detta. Kramar Om!
Kanon att du hittat strategier för att undvika hetsattacker!!! Hoppas det går bra :-)
Du är en kämpe!
kram <3
Orkar du med att jobba 75% då? Jag skulle aldrig orka det just nu... Men det är ju bra att ha nåt att göra så man kan tänka på annat och få mindre tid över till äs:-) Hoppas det kommer gå bra för dig!
Jag brukar oxå vara inne på den sidan och kolla på alla "normala" kroppar. Tänk vad olika alla är. Om vi bara kunde acceptera oss själva och nnjuta av livet ist för att slösa tid på skit som äs!
Vet att man behöver äta även om man är sjuk men det är 1000 ggr svårare o får mckt mer ångest när jag gör det. Men bara att kämpa på antar jag, har väl inget val?
Stor kram
Vad blir det för förändring med håret? =)
