Kom till jobbet i morse, det blev inte alls så glatt återseende och så som jag tänkt mig. Mina kollegor betedde sig märkligt och kändes inte alls lika glada och goa mot mig som vanligt. blickar, allvarliga samtal som tystnade när jag kom in. Shit... vad händer? Jag kände mig väldigt obekväm, kall. Nu i eftermiddags blev jag inkallad till chefen. Hon sa att hon är uppriktigt sagt väldigt orolig och har fått larm från sektionschefen för min sektion där jag jobbar. Jenny ser inte ut att må bra. Fan! Usch vad jag skämdes/skäms alltså... Jag vill bara sjunka genom golvet, kände mig så inkompetent. Så ja, jag MÅSTE vända detta nu. Jag har fattat nu... jag ville inte att det skulle bli så här. Fan också! Så nu är jag sjukskriven på halvtid (vill ej va sjukskriven helt pga hur allt har blivit nu när jag varit julledig). Har tid bokad hos doktor på psyk och kommer förhoppningsvis bli fortsatt sjukskriven på halvtid. Men då kräver det att jag MÅSTE jag jobba med matschemat intensivt. Finns inget annat nu. Jag ska kämpa, även att det är svårt. Men så här KAN jag inte ha det. Regelbundet räcker inte, det har jag fått svart på vitt nu. Tillräckligt är kanske ännu mer viktigt. Faktiskt. Jag SKA klara det. JAG SKA KLARA DET!