Orkar inte!
Nu är det slut. Jag orkar inte, jag orkar inte!!!!!!!!!!!!! Snälla hjälp mig någon.
I morse vaknade jag mer uppsvälld än någonsin och höll på att knappt komma i mina byxor (det är sant). Och fy fan vad ont det gjorde inombords.
Fy faaaaan!!!!
Men jag svalde den fruktansvärda ångesten som skrek inom mig och torkade tårarna. Åkte istället iväg mot jobbet där jag träffade de socialt utsatta ungdomar jag träffat innan, som just nu är igång i ett projekt mellan kommunen och socialförvaltningen. Allas ögon på mig och jag kände valkarna runt midjan, men tryckte bara undan allt.
Sedan lunch. Hade ingen lunchlåda med mig (jag orkar inte förbereda matlådor, jag orkar bara jobba, inget mer): "Gamla" Jenny hade skitit helt i att äta; the "easy road"! Men det var innan det! "Nya" Jenny gick snällt SJÄLV tilll närmaste restaurang och åt dagens lunch som var pannbiff med lök, potatis, sås och lingon.
Jag använde hela min DBT-verktygslåda för att klara det.
De känslor jag trycker undan hamnar ju såklart någonstans... Så när jag var på väg hem från jobbet innan (helt slut och dessutom stressad vid tanke på hunden som väntade hemma), började jag bryta ihop fullständigt. Det ringer en göteborgare som visst ska ta över vår lägenhet i juni och ville komma imorgon och titta på lägenheten. Jag hade inga ursäkter och det blev bestämt.
Helvete (ursäkta) vad jag egentligen ville säga NEJ NEJ NEJ, kom inte hit, jag orkar inte!!!
Jag orkar inte städa. JAG ORKAR INTE STÄDA. Jag dör. tänkte jag och ringde sambon och sa precis samma sak till honom. "Jag fixar det sen Jenny, det är lugnt".
Hem, ut med hunden, som bara fick kissa, gav henne mat, började hetsa och spy (vad annars), avbröt mitt i allt, började dammsuga, diska, plocka, avbröt det med och började storlipa. Och nu sitter jag här. Och mår skit. Och hatar mig själv. Och är jävligt ful. Och äcklig. Och bara så förbannat jävla T R Ö T T !!!!!!
Men du, du AVBRÖT, det är det viktiga. Upp på banan igen nu. Kom igen, jag väntar där på dig. Jag börjar själv om nu ikväll. Vi kan ju alltid göra det tillsammans...?
KRAM!
Fy fan vilken risig dag du haft, stackare! Du gör ju så mycket rätt och förtjänar mycket bättre än att må såhär dåligt. Man blir jävligt trött av tjockis-tankar, stress, hets och kräk, men tänk vad mycket av energin som bulimin faktiskt stjäl från dig. En dag är du ute ur det träsket helt och hållet och jag hoppas att redan morgondagen blir hundra gånger bättre än den här.
Många kramar
Fina du skickar över en stor kram till dig...
Å kära du!! Vad jobbigt att du haft en sån pissig dag! Men ett stort friskhetstecken är ju att du nu efteråt ser vad som utlöste det. Du var sårbar,stressad och trött. Och tänk på att det blir mer och mer sällan bulimin slår till så du är på rätt väg men snavade och halkade bara av banan lite idag. Och skitbra gjort att du fixade lunchen!
Även ett stort tack till dig för att du gav mig stöd och energi så att jag fixade min första kräkfria dag på länge.
Stoooooor styrkekram!<3
Du är en kämpe!
Märkligt hur man hanterar stress och orkeslöshet egentligen... som om man blir piggare, gladare av att hetsäta lixom. Ändå tycks det vara den självklara vägen ibland. Men du, skitbra att du avbröt och istället tog tag i städningen! Hur känns det nu?
Din fantastiska energi borde du istället lägga på någonting som är bra för dig <3 (ja, klart du vet det. du är en smart tjej) Som jag önskar att du slapp detta helvete! Men du är en bra bit på väg.
KRAM!
Jenny Jenny, du är inte ful och äcklig. Du är en söt, smart tjej med ett enormt hjärta. Du förtjänar så mycket bättre än det här. Men du är trött och det är inte konstigt att du snubblar till och faller då. Men du kan resa dig igen, och det har du redan gjort i o m att du avbröt hetsen. Nu behöver du vila! Låt din sambo ta hand om det som behöver göras hemma nu, det är faktiskt hans tur! Och vila! Samla kraft! KRAM!
Det är inte dig det är fel på, det är kläderna! Nu går du och uppdaterar din garderob!!
Ut med de gamla sketna anorektiska kläderna och in med nya fräscha våriga kläder som passar en sund och vacker Jenny <3
O klappa dig på axeln, för du red faktiskt ut din skitdag bra till trots...
Kram
Men va bra du hanterade dagen ändå! Du klarar så mkt mer än vad du tror. Att du åt trots ångesten, att du slutade hetsa spy även om det tog emot! Kan du se vilken styrka Du besitter?
Kram
Men va bra du hanterade dagen ändå! Du klarar så mkt mer än vad du tror. Att du åt trots ångesten, att du slutade hetsa spy även om det tog emot! Kan du se vilken styrka Du besitter?
Kram
Att hetsa blir ibland som en slags utväg när stressen blir för mycket, som att man trycker på en off knapp när stressen blir för hård. Dels hade du börjat morgonen med en jobbig känsla, sen åt du själv och fick reda på att det ska komma en okänd människa och hälsa på + att du jobbar, inte konstigt att du blir stressad!
Jag tycker det är otroligt modigt och starkt av dig och du ska inte se hetsandet som att du förstört allting bara för det. Svårt att bryta gamla vanor men det GÅR och det har du ju bevisat för dig själv och oss med!
Ang byxor så vet jag exakt hur jobbigt det är, byxor som har varit slappa sitter nu som ett enda korvskinn (haha), en idé kan vara att antingen ha leggings eller något som är "töjbart" så man slipper knäppa knappar..eller så går du helt enkelt och köper ett par nya jeans i större storlek (ja det är ju lättare sagt än gjort) men du slipper iallafall ångesten nästa gång.
Lång kommentar, ta hand om dig Jenny!
Styrkekramar från mig!
Åh :( Vet du varför du blev så svullen idag?
Men gud vad duktig du är som kämpar på ändå! Kram
åh vad hemskt.. hade aldrig sett en budapestbakelse innan, så nu vet jag hur de ser ut :)
du är sååå start, min förebild <3
Samma namn, samma liv. :( Kämpa på och jag hoppas du tar dig ur skiten. Kram.
