Funderingar över livet

Å vad jag känner igen mig!! Kan du minnas om du någonsin känt dig smal som normalviktig? Alltså om du haft en normal vikt och varit fri från äs-tankar? Lösa kläder är nog väldigt viktig. Och att rensa ut allt som är för litet. Måste göra ytterligare en raid i klädkammaren och glädja mina (tonårs-)kusiner med en ny laddning kläder.

Jag jobbar fyra dagar i veckan. Det är väldigt skönt med en ledig dag, men hittills har jag inte fått ihop alla timmar någon av de dagar jag jobbat. Måste bli bättre på att kliva upp på morgonen, samtidigt som jag inte vill tillbaka till tiden jag klev upp klockan fem och var på jobbet halv sju.

Kram!

Du är så modig! Det är bra att du ger dig fan på att lyckas och ifrågasätter dina tankar, det är redan ett friskhetstecken i sig.



Det är så otroligt viktigt att inte glömma bort att livet inte handlar om siffror på vågen. När man är ätstörd så försvinner man bara i en enda stor grå dimma där allting är piss, man skrattar inte, kan inte slappna av pga alla tankar, man låter bara besattheten och monstret hånskratta åt en.



Men när det går framåt så börjar man blomma ut igen, man tar för sig av livet och man kommer på sig själv att man faktiskt njuter av ögonblicken och skrattar.



Kämpa på! även om trappan är lång och man får ta många steg så ska man ge sig fan på att nå toppen!

Visst är det konstigt att alla vi med ätstörningar strämar efter samma mål - att bli mager och benig..

Varför tror vi att livet blir lättare då? Jag menar, livet ska inte präglas av hur stora låren är, vilken storlek man har i kläder, om man kommer runt sin arm eller inte, om man har vissa mått runt midjan osv.osv!

Man måste försöka hitta saker som överväger detta och för friska människor överväger DE MESTA just dedär kroppskontrollen, men för oss är det desto svårare..

Jag försöker helahela tiden intala mig själv att dedär 15kg extra på min kropp kommer innebära så mycket finare framtid, än om jag går ner 15kg till!



Usch äckliga förbannade sjukdom!

Hursomhelst så älskar jag ditt skrivande. Att du har förmågan att falla, men att du kan resa dig lika snabbt och du vet vad ett tillfrisknande innebär :) You rock! Stor kämparkram!

blir så glad!! PEPPPPP <3

Vännen,du e så himla fin och så bra. Vilken styrka du hittat inom dig och du kommer fixa det här, det är jag övertygad om. För varje minut du inte ger upp så blir du starkare i kampen och tillslsut blir du oövervinnerlig.

Kram kram

Inspirerande! Jag ska faktiskt ta vara på den inspirationen direkt och rensa garderoben från 25/32-jeansen som jag stundtals inbillar mig att jag "måste" komma i igen. Som om jeansstorleken sa någonting om en människas värde...



Tack för knuffen, den behövdes.



Kram

Det är väll dubbelmoral av mig kanske ... men jag tycker alltid du ser så liten ut på bilderna! Det är bara i ditt huvud det inte är så. Men det kan nog vara smart att ha lösare toppar osv ett tag. Varför spä på med onödig ångest lixom? Kämpa på med det viktiga. Mat, livet. Klädval utan "tjockångest" ändras nog med tiden. Allt i sinom tid!

kram

sv: Tack för input!

Ja, jag tror precis som du att även "normalstörda" bantare påverkar sina barn negativt, speciellt pulverdietare och "fastare". Det pratas helt enkelt för lite om hur överföring av ideal och värderingar fungerar öht. I stället forskas det en herrans massa på olika dieter, viktminskningspiller och liknande. Man önskar att man kunde sätta en filter i sitt barns öron som effektivt sorterar bort samhällets inte allt för diskreta budskap om att smal = bra och tjock = dålig (ofta dåligt maskerade till smal = hälsosam och tjock = ohälsosam). Det budskap måste man knappast vara ätstörd för att barnen ska snappa upp =/.



Nu ligger iaf en hög med "pyttekläder" och väntar på att åka ut på Tradera. Mycket bra initiativ!



Kram!

Får jag fråga varför vill du "vara supermegasmal, mager, benig" osv?

Tack söta du :)

Vet faktiskt inte om det blivit så mkt bättre av sjukskrivningen. Fast jag mår ju bättre av att vara borta från jobb och något har hänt med medicinerna iaf med äs.

Hoppas du har en bra dag idag

Kram

Jäklar vilken styrka du har vännen och du kommer använda den till att bli just den person du vill vara en dag. Heja, heja!!

Tack för svaret!



haha.. mer matfrågor: har du tips på yoghurt/fil (om du äter smaksatt vill säga?) samt müsli? Brödtips? :D (jag orkar inte gå in i affärer se vad som finns, vågar mig inte på det för tillfället då jag är allt för crazyy hehe) men är sugen på något riktigt gott haha!



DBT är någonting som jag vill testa sedan. Nu vill dock inte min läkare hjälpa mig att slå den planen i verket (inga framtidsplaner vill dom gå igenom.. hallå, jag vill ju veta vad som kommer hända! så det inte går som det gick sist för mig under min viktuppgång)



Jag har haft ätstörningar i ca 6 år.. eller något sånt. Fick dock diagnos för inte så länge sen (09) Oj, .. det var visst ett tag sen nu. Det är fasen 2012.

Hur länge har du haft ätstörningar?

Kram