Styrkan
Jag äter mig desperat igenom dagarna nu och försöker hitta glädje i annat som inte har att göra med ätstörningen och att vara sjukt smal osv. Bland annat jobbet, och planera inredning i vårt kommande hus (verkar kunna bli det jag visat - återkommer med mer info!).
Faktiskt fungerar det riktigt bra att fokusera på annat och bara ignorera det plågade skriket inombords, det som vill dra ner mig. Skriket minskar i styrka. Så what om jag känner mig pluffsig osv! Jag ÄR inte det och kommer inte bli det så länge jag äter normalt. Däremot kommer jag inte vara sjukt smal längre (snyft), men vad är det att sakna egentligen? Med den kroppen orkar jag ingenting, är avtrubbad, känner ingen lust till någonting, sover kass och har sjuk ångest.
Jag känner mig stark, och kommer bli allt starkare.
Jag vill verkligen orka leva mitt liv.
Min råd till alla därute just nu: Försök hitta nackdelarna med äs, stäng av de värsta skällsorden inombords, fokusera på sådant som du intuitivt VET är vad du egentligen gillar och kör fullständigt på förnuftet tills dess du når fram till din vishet om att du valde rätt väg.
Snart biter inget på mig längre, jag ska fan klara det här!!!
Jag fick ett nytt förtroende av min chef igår, att utveckla ytterligare en inspirationsaktivitet. Nu jäklar tar Jenny mark från monstret som dragit ner henne så länge!!!
Hoppas ni inte tycker att jag är självgod och bara "bräscher" på om hur "fantaaaastiskt bra" det går för mig...! Det vet vi ju hur vi tänker om "sådana" eller hur Linda?? Haha:) Man blir ju så irriterad när det bara liksom verkar så enkelt för vissa, medans man själv harvar på nere i nån jäkla svettig grop nånstans..!
För det är verkligen inte min mening att få någon att känna sig så! För att jobba med styrka, självbild osv är fanimej INTE det lättaste jag gjort i mitt liv, men jag gör ett seriöst försök.
Ni är bäst, tänker på er det vet ni<3
Hejja dig Jenny!
Vad underbart härligt att läsa att du mår bättre <3 och att du genomskådat ÄS!
Ditt jobb verkar vara mycket givande och du verkar passa perfekt med din analytiska förmåga :)
Många varma kramar från mig
Helt rätt!!
O NEJ det är inte lätt... men det betyder heller inte att det måste vara svårt.
Du är grym... KRAM o tack för ett härligt inlägg o kväv den väsande rösten!
O ja, längtan efter det sjukligt smala, det får vi ifrågasätta!!! Usch säger man, ändå vill man... eller? vem, du, jag, ana?
Dansar peppdans
Nej, lätt är det verkligen inte, men jag tycker att du har helt rätt inställning. Det gäller att samla alla nackdelar med att vara sjuk på hög och stirra på den tillräckligt länge för att inse vilken skithög den verkligen är. Till och med en del av "fördelarna" visar sig vara ren skit om man bara skärskådar dem väl.
Kram
Jag blir bara så faschinerad av hur mycket starkare du är o längre du kommit sista tiden! Skitbra jobbat :)
Jag tror ingen tycker du är självgod - vi vet alla att du haft en svår väg också med många fallgropar.
KRAM!
Ps. Min nya adress (fd hatkarlek)
Du gör rätt som utmanar, att utmana är det enda som gör att man kommer framåt :)
Massor med kramar, hoppas denna dagen blir kanonbra<3<3
Du är så JÄVLA bra!! Kämpar på som fan och ger inte upp. Ser upp till dig ska du veta <3
Nej tycker verkligen inte du är självgod eller bräker på... Du INSPIRERAR! Och du är grym och har all rätt att få vara glad över dina framsteg och vara glad på en bra dag!
Snart snart snaaart ska jag banimej också bli redo att börja gå på den där stigen mot friskhet.
Keep going! Kram på dig!
kikar in på din blogg ganska ofta men glömmer alltid att lägga till på bloglovin. SAGT OCH GJORT, nu tappar jag inte bort dig igen!
Du är väldigt inspirerande, skriver bra, ärligt, rakt. Inga konstigheter. Känner igen mig i dina tankar och handlingar. Du får mig att hoppa upp på tåget när jag puffats ut. Tack!
Tänkte höra med dig lite om vad du tyckte om KBT? (visst var det en behandling du testade? )
kram!
