Ni som gjort resan

jag har inget direkt tips o ge men jag minns hur plågsamt det var.. men nånstans i all den panik jag kände o ville göra av med så sa mina behandlare att jag skulle stå ut i känslan o inte agera på den.. för vad händer om vi agerar?? det svaret vet du oxå vännen.. mitt enda ¨råd jag kan ge eller vet inte ens om det är ett råd .. men hela min kropp började fungera på ett annat sätt(dock tog det lite tid), den gjorde inte så ont, jag fick möjlighet att börja träna igen osv, tankarna blir i perioder inte så påtagliga o problem blir lite lättare att ta.. saker blir lite enklare att tänka logiskt i.. detta var itne enkelt för mig att skriva ner men det är sanningen o fakta... jag förstår din panik men tugga maten som gisela skulle sagt.. värdera inte tankarna(jag vet hur svårt det är).. försök vara i känslan o prata med dig själv.. jag vet att det är jobbigt men du har powern att fixa det.. jag tror på dig... stor kram

Kroppen och hjärnan kommer vänja sig vid den nya vikten. Men det tar tid, och är inte lätt. Gör dig av med alla kläder som blivit för små, du ska ju ändå aldrig i dem igen, eller hur? De blir bara ångestladdare om du har kvar dem. Tänk att du får en möjlighet till att shoppa loss på lite nya kläder. Tänk att möjligheten att få barn en dag (om man nu vill) ökar. Du kommer orka träffa vänner och vara så social som du faktiskt tycker om att vara, utan äs som är där och klampar. Viktökningen är ofrånkomlig på vägen mot friskhet. Stå ut, det kommer kännas lättare med tiden. Så var det för mig. Något som funkade / funkar för mig är att gå i kjol, klänning, tights, lösa byxor, ja allt som inte stramar åt för då känns det såååå jobbigt. Så lösa kläder kanske hjälper även dig att förvilla din hjärna och känsla lite.



Kram!

Har inga tips alls egentlgien då jag är i samma sits själv just nu och vet hur fruktansvärd paniken och ångesten är och hur man funderar på om det verkligen är värt att gå upp i vikt för att bli "frisk" från äs.

Läste ju Bulimibibeln för ett tag sedan och där var många bra och lättförståliga tips tyckte jag. Har du den hemma så leta upp de olika stegen man använder kanske du kan ta till dig nått.

Kram

Tack så mkt för dina kommentarer, blir så glad av dina ord. Och att du dessutom orkade göra det när ångesten river som mest :)

På din fråga så har jag väl inte städat bort så mkt utan det är mer att jag ändrat om och lagt till. Har ramat in mina mantra, höstpysslat med löv, mossa, vildäpplen och rönnbär, hängt upp en ljuskrona och trixat med att få till lampan snyggt etc etc.

Tja en himla massa fixande och trixande men tyvär i ett ångesttempo och utan att känna glädje över det jag gjort eller hur det blivit.

Hoppas du får en bra eller iaf bättre dag idag

Kram

Jag vet hur jobbigt det är att gå upp i vikt när man verkligen inte vill. Men har du i själva verket nåt val? Om du fortsätter som du gjort, hur ser ditt liv då ut om 10 år? Vill du ha det så? Är det viktigaste i livet att vara mager? Vad får DU ut av det? En viktuppgång betyder inte att du kommer bli tjock! Det betyder en sund vikt som gör att du orkar med livet D vill leva. En sund vikt gör dig GOTT! Ha inte som mål att gå upp i vikt utan att må bättre och acceptera din kropp som den är skapt. Mår du skit så skrik o gråt men FORTSÄTT på den friska vägen mot en hälsosammare vikt. När hjärnan får det den behöver och du kommer upp i en normal vikt så kommer du inte känna dig stor. Det är hjärnan som spökar med dig just nu o du ska INTE lyssna på den. Jag stängde av och bara åt. Gick upp i vikt. Hade ett papper där jag skrivit ner allt jag kunde göra när jag nått en sundare vikt. Resa, va med vänner, jobba lite, njuta av dagen, orka med annat som jag gillar. Hade detta papper framför mig när jag åt. Att välja att inte äta resulterar bara i hets=/ Och det förstör kroppen så in i norden. Dricker du näringsdrycker? Det kan vara bra. Jag drack det länge och det hjälpte mig.

Bamsekram Ida

Ja jag är ju mitt uppe i viktuppgången (väger mer nu än jag någonsin gjort i mitt vuxna liv, graviditeter undanräknade) och jag kan bara säga att jag inte står ut. Men ändå fortsätter jag. Att svälta är inget alternativ längre och då kommer viktuppgången.

Jag vet inte om jag har något bra råd mer än att härda ut. Mys förslag med lösa kläder är jättebra. Och släng allt som är för litet! Eller skänk bort!

OCH du förtjänar att äta! Du förtjänar att vara frisk och normalviktig!

Kram

Jenny! Jag skrev ju till din frågelåda och du undrade hur jag mår nu. Jag mår bra men resan har varit krokig. Känns inte riktigt som om jag kan beskriva mer här just nu i kommentatorsfältet. Du får gärna maila mig så kan jag skriva mer om du vill. Kram