Måndag
Dock så har den fysiska hälsan (dvs förkylningen i detta läget) blivit värre. Men jag ska till jobbet har jag bestämt. Har ätit en tillräklig frukost så jag blev mätt. Förresten jag tappade räkningen på hur många mackor jag åt innan jag somnade igår, men jag kände att jag behövde dem! Kroppen har fullt upp med att ta hand om förkylningen just nu och behöver väl lite byggstenar till detta helt enkelt. Sånt har jag inte klarat av att lyssna till innan. Men min kropp har kommit igång bra, både med hunger- och mättnadskänslor. Jag måste göra mitt bästa att vara tacksam över det.
Hörs senare! Ha nu en fin måndag, nu kör vi!<3
Så bra att ni har pratat ut!
Vet du, din kommentar om kvällsmackorna fick mig att ta en FJÄRDE macka till frukost, bara för att jag var hungrig. Tack!
Kram
Åh gud vad kul att höra! Det är ju verkligen jättebra gjort!! :)
Vad bra att ni fått prata, kommunikation är allt i alla relationer. Duktiga du och er.
Ha en go dag
kram
Att prata ut behövs, även om det är jobbigt... Och ibland väldigt svårt att förklara hur man känner (eftersom känslorna bottnar i en sjuklighet andra inte har del av...)
Men (som säkert många redan kommenterat), du är inte ensam om känslorna! Jag får ofta panik (oftare när jag var ännu sjukare) och bara vill bort, vill vara ENSAM! Men det jobbiga är ju att flykten från det dåliga samvete skapar dåligt samvete i sig... Den här jävla sjukdomen i ett nötskal: egoism och dåligt samvete i en härlig blandning!
Fast jag tror numera på att det kan bli bättre. När jag hade ätit bättre ett tag/mådde bättre kände jag plötsligt att irritationen och kylan gentemot min sambo då och då byttes ut mot de där varma, bra känslorna igen. Och så länge jag sköter mig håller det i sig!
Ännu en motivation till att faktiskt bli frisk...
(synd bara att det ändå inte är självklart att bara bli det!)
//L
skönt att ni har pratat ut.. jag hoppas att du forts kämpa på... kram
Åh, vad glad jag blir. Jag har, precis som du, börjat känna hunger igen. Och shit, vad jobbigt det är att vara hungrig!!!, fast det är ju bra såklart. Att man börjar känna och lyssna på kroppen igen. Nu är du verkligen på rätt väg vännen.
Nattis...., eller god morgon kanske ;)