Och så slank det neråt...
Nää-ÄÄH! 
Jag mår inte alls bra idag! Böööl! Trots att jag sov mer än dubbelt så länge inatt som jag gjort de senaste veckorna (vilket jag iofs är väldigt tacksam över!).
Vad det svänger allting, jag hänger ju inte med. Känner mig sjukt deprimerad. Varför måste jag nu, efter att ha haft några hyfsat välmående dagar, vakna på morgonen och känna mig ångestfylld/ledsen och orolig? What´s up with that?!
Äsch.. jag VET att de negativa tankarna har tagit över fullkomligt när jag mår så här. Och, precis som läroböckerna säger, så smittar de av sig genom att ge ännu mer negativa tankar och känslor. Kruxet är bara att istället för att då försöka tänka positiva tankar så fegar (?) jag ur!
Varför undviker jag att tänka positiva tankar? Är jag rädd för att må bättre? Har jag helt tappat styrfarten mot mina mål?
Jag får uppenbarligen inget klokt sagt ikväll mina vänner<3 Så nu ska jag lösa lite kryss, lyssna på hunden som snarkar och vänta på sambon som är ute och springer.
Jag kan inte göra någonting för dig och det gör ont att se någon som verkar vara en sån otroligt underbar människa må såhär dåligt men jag skickar iaf en kram. En styrkekram <3
Vet du.... det är JÄTTEBRA att ens bara veta vad man känner och varför man känner som man gör... och som du gör, skriva och reflektera och bearbeta istället för andra dumma grejer man kan göra.. du vet...
Du är fortfarande bra när du tror att du inte är bra! -varje dag gör du framsteg :)
