gapa tugga svälja behålla gapa tugga svälja behålla gapa tugga svälja behålla

mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat mat

det tar emot så jävla mycket. SÅ JÄVLA MYCKET

när allt jag vill är att INTE äta!! att INTE ge kroppen det den behöver. att INTE gå upp i vikt! fattar ni vilka känslor det här väcker i mig!? flera gånger om dagen måste man utstå denna smärta det innebär att gå emot dessa sjuka önskningar!!



hade sex med min pojkvän innan och istället för att slappna av och försöka njuta av hans kropp var jag fullt fokuserad på hur fet otillräcklig för jävlig jag kände mig. ångesten river och sliter mig itu. inuti är jag trasig min själ skriker. och jag är helt ensam, oförmögen att visa någon hur svart det är.

kunde bara tänka på hur FÖR JÄVLIG jag kände mig



blundade och låtsades njuta när allt jag ville var att dö. former som börjat ta plats på min kropp, det är den vägen jag måste gå. men jag vill inte. jag vill ju inte det!!! hatar det. varje gång jag ätit vill jag ta en kökskniv, trycka in den i min mage och ta ut skiten igen och att stå emot denna impuls efter varje måltid sliter mig itu och får bröstet att värka så jävla mycket



men nu, när jag är som svagast, då måste jag hitta en kraft. jag undrar vart den finns? det är nu jag prövas, plågas varje timme varje minut av det här monstret och jag ska klara viktuppgången. jag KOMMER att klara viktuppgången och jag vet det och jag gråter över det för jag vill stanna här



fatta!! jag vill ingenstans. jag vill vara kvar här. här här här!!!!

HÄR

är så fruktansvärt rädd, känner mig ensam ledsen ful fet otymplig.

vill svälta och hetsa hela dagarna och fortsätta skjuta undan mina problem och mina känslor. men till vilken nytta? till vilken jävla nytta? 

så jag fortsätter och tro inte jag ger upp
jag ska kämpa och det är inte över förrän jag ligger
besegrad
med uppskuren mage på köksgolvet
medan rädslan rinner ur mig