Ah men NI!
Idag har jag än så länge sovit bort dagen och vet ni? Det FÅR jag, det BEHÖVER jag och det är SÅ skönt.
Förutom att jag gått 200 meter (haha) med hunden och ätit, såklart!
Tack för förståelsen <3
Ja, det FÅR du! Bra att du lyssnar på kroppen. och framförallt verkar det gå riktigt bra med maten nu, fortsätt så, du är så bra så bra så bra för varje mål du klarar. komihågdet!:)
Hej!
Hade ingen aning om att du följt min blogg så länge; då vet du väl också hur länge jag haft mina ätstörningar? Hur som helst, inte lätt att komma ihåg allt man läser; jag fick bulimi 1996 och sedan dess har jag väl i princip haft bulimi hela tiden, men sjukdomsbilden har sett lite olika ut. Det gick många år då jag "bara" hade så kallade matdagar en gång i veckan utan att spy. Men oftast hade jag motionen som kompensation. Brukade springa eller gå raska promenader; allt i hopp om att gå ner i vikt. Det har varit min önskan ända sedan det begav dig för 15 år sedan, och visst lyckades jag då, men sen gick jag upp 20-25 kilo, för att gå ner igen, och upp igen, ner igen och så vidare. När mina matdagar inte bara ägde rum en gång i veckan utan började smyga sig in flera gånger/vecka började jag lägga på mig en hel del igen och till sist fick jag sådan panik att jag började spy igen. Det var för snart två år sedan och sedan dess har bulimin bara eskalerat; nu håller jag på varje dag och hetsäter och spyr. Ibland tre ggr/dag, ibland bara en gång/dag, men pauser bli det ytterst sällan. Har ingen motivation att ge fan i att hetsäta. Vill bara ha mer och mer! Men nu har jag iaf tagit kontakt med SCÄ (Stockholms centrum för ätstöringar) och ska få behandling så småningom, så jag är i alla fall på rätt väg. Jag har tack och lov ingen ångest. Äter tvångsmässigt, som du, för att jag är en matmissbrukare som är beroende av att hetsäta, och sedan vägrar jag gå upp i vikt så därför spyr jag.
Glömde säga att jag äter antidepp; cipralex sedan minst fyra år tillbaka. Är nöjd med den medicinen. Kram!
