Hjälp!

Stanna hemma, vila och ta det lungt!!!

Jagt tycker att du ska följa med på någon del av det.. då har inte ångesten vunnit hela grejen utan ni har mötts på vägen.. det tycker jag att du ska göra, för du förtjänar att ha lite roligt i livet... stor kram o all styrka jag har kvar skickar jag till dig...

Följd med och gör ditt bästa. Man brukar ofta piggna till eller så när det väl gäller.. :)



Hur länge har du ätit antidepp nu? känner du några biverkningar?

Jag testade det en period, dock bara 2-3 veckor , kände mig helt borta efter ett tag, väck liksom. Gick inte att ha det så i skolan osv så jag slutade..



För mig var det jättejobbigt att gå upp i vikt förr, eftersom jag gjorde det pga hets, alltså ingen normal eller sunt sätt att gå upp i vikt på. därför kunde jag heller absolut inte acceptera det. Men NU när jag äter som jag gör, vad jag vill varje dag o lever som jag vill, så är det en helt annan grej. Jag mår så mycket bättre både psykiskt och fysiskt och är så glad, så om vad jag får betala för det är några extra kilo, så ser jag det inte som så farligt. Får så mycket tillbaka för det! Förstår du? Har dessutom inte gått upp så himla mycket, inte vägt mig men det kan röra sig om 2, max 3 kg kanske. Det syns inte så stor skillnad för andra, känns bara skillnad för mig, mår så mycket bättre! inte pga viktuppgången utan hur jag äter o lever till följd av det.. Jag vet hur svårt det kan vara att släppa loss.. men om du väl vågar, jag lovar, det är en obeskrivbar känsla:)

Hur äter du på en dag nu ungefär? Har du mycket kontroll?



Det andra känner jag igen.. det ÄR läskigt att inte längre ha nått "skydd", att få högre krav på sig, att inte kunna gömma sig o ha äs som ursäkt längre. Jag vet inte hur det kommer bli när jag börjar skolan där jag brukar må allra sämst , men nu på dagarna när jag jobbar tänkr jag inte ens på det. Att jag äter som jag gör har gjort att jag blivit så mycket starkare psykiskt också och "tål" mer.

Du har inget att förlora på att testa så jag hoppas att du nån gång vågar:) om du inte är nöjd kan du ju alltid gå tillbaka till äs, den utvägen har du alltid. Ha en testvecka:) kom igen! jag vet att du är stark och har viljan, annars hde du aldrig klarat dig igenom ett liv med äs.. gäller för alla oss att använda den styrkan och viljan till det motsatta nu istället bara..

jag tror på dig, jag tror på dig att du kan, du är värd ett bättre liv än det du har nu.



Min vändning kom då jag för 2 veckor sen ca hade en katastrof helg framförallt då jag inte såg någon mening med någonting. Vad jag gjorde här, varför jag var här egentligen, jag ville inte leva, såg ingen mening med det. ALLT var skit, det fanns liksom ingenting som var värt, som jag kände jag var nöjd med.

Då kom en tankeställare att jag måste antingen ge upp helt eller göra en rejäl vändning för att vilja leva igen. Då var valet inte svårt. Det är ju faktiskt MITT liv, JAG är den viktigaste människan i mitt liv. Och varför håller jag på såhär egentligen, behandlar mig så här.. skulle jag behandla en bästa vän såhär? Nej aldrig. Så då bestämde jag mig för att behandla och göra mot mig själv som jag skulle gjort mot en bästa vän (du kanske läste inlägget). Jag var så arg, och så beslutsam. NU fan skulle jag ta mitt liv tillbaka. NU ska jag använda mitt facit, alla insikter och erfarenheter jag samlat på mig, VÅGA FULLT UT, för jag har inget att förlora. Jag vill inte leva som jag gjorde längre, det hde pågått för länge, ville inte mista mer av mitt liv.



Tack:) blir så glad av varje kommentar!