Högsommar!
Själv är jag kluven till sommartiden, ni vet väl klassikern att man känner sig stressad och man känner sig fet osv osv? Väldigt jobbigt egentligen att känna så, men vi kämpar ju för bättre tider eller hur?
Fast kämpar, ja i ärlighetens namn har jag iaf fått ner en korrekt frukost. Sedan gick det åt helvete. Hets. Efter en misslyckad spya var jag så förbannad på ätstörningen så jag hämtade vår hund och åkte med henne ut till en sjö så hon fick bada! :) Åh det var skönt, sa hon!
haha!
Nu är vi hemma för mellanmål och kaffe (sugen på det trots värmen idag). Så ja, tjejer, summa summarum: jag hetsade hela lunchtimmen. Som om det inte vore nog så vägde jag mig efter den misslyckade spyan: 1 kg plus. Jippie! Helvetes piss kände jag då.
Men så är det och jag skiter i siffran nu. Kan ändå inte lita på vågen och är jag inte värd mer än en siffra? Ska hela dagen vara förstörd bara för det? Orkar inte med såna dumheter! Det enda sättet att må bra är att hoppa på tåget igen, visst? Jag hatar att liksom hoppa av på varenda j-a station. Det är tröttsamt. Men vet ni vad det bästa är? Jo, det bästa är att nästa tåg kommer snabbt in på stationen och då ni! Då är det bara att snabbt som attan slänga sig på det!
Ett led i att må bra är att grilla tillsammans med sambon ikväll. Det blir "grillspjut" (typ fläskfilé) med klyftpotatis och nån kall sås. Gott! Jag SKA klara det. Jag ÄR inte en perfekt anorektiker längre, nej, jag är på väg att bli fri. Så det så! Hinner jag sen så laddar jag upp vår fina middag:)
Tänker på er alla där ute! Tack för att ni finns. Jag känner lycka i magen när jag tänker på alla oss som knyter band här genom våra bloggar. Jag kommer för evigt känna en tacksamhet till er.. man behöver egentligen aldrig förklara något för vi tänker alla så lika och det finns en förståelse för det man går igenom. Jag känner ingen "irl" nämligen som har/har haft ätstörningar, så bloggen och ni är en välkommen ventil. ha en fortsatt fin dag!
Jag sommaren 2010, normalviktig och FIN! Med uppsatt hår, bubbelvatten och magväska i London..haha!! Inväntandes musslor och pommes:)
Kan du försöka bestämma att du inte får kompensera efter hets? Läskigt såklart, men egentligen är ju inte kräkning särskilt effektivt ens. Mest ohälsosamt så står du emot så kanske stoltheten växer och risken för hets kan nog minska av att du vet att allt du äter måste stanna kvar.
Ledsen att jag inte skrivit något här på länge men har lästa varje inlägg och gillar så din blogg, din och My's är de första jag tittar på. Och känner precis som du en sådan enorm glädje och tacksamhet för ni som också bloggar och skriver till mig. Har inte heller någon irl som riktigt förstår alla kamp. De kan i viss mån hjälpa till när man ger tydliga direktiv som att man en dag kommer förbi med en stor kasse med smör socker och mjöl för att det bara inte går att ha hemma. Men inte den djupa förståelsen som inte kräver förklaring.
Stor kram till dig min fina vän
Vill bara säga a tt jag finns här även om jag är dålig på att kommentera ibland... Du är INTE ensam <3 Du kämpar på såååå bra!!!! Din kämparglöd kommer ge resultat tids nog, det är jag säker på!
Stor kram och lycka till med middagen :-)
Sv: Jodå, det blev bättre under eftermiddagen igår i alla fall, men hela tiden dimper man ner igen. Och hela tiden få man hoppa på det lilla loket för att man ännu en gång hoppat av. Nu ska jag i alla fall fokusera på frukosten nästa, frukost tillsammans kanske?? Ha ha.....
Jag känner också en enorm tacksamhet över de band vi binder i bloggvärlden. Men förstår varandra på ett helt annat sätt... Du vet vad jag menar.
Nu hoppas vi på en bra dag, dessutom verkar ju det fina vädret hålla i sig idag med. I alla fall hos mig. Kram i mängder!!
ja Känns som jag känner dig och andra fast man aldrig setts. Man följer varandra i upp och nedgångar. Och kortet på dig känner jag ju igen från fb. Du är så FIN på de bilderna. Minns när du lade upp dem och jag verkligen tänkte hur fin du är. Jag hoppas inte du ser på de bilderna och tycker du är för stor. För som du skrev är du FIN och inte stor någonstans. men en ätstörning handlar ju så mycket mer om vikten. Ja sommaren är en kluven tid. Är som ett krav att då solen skiner ska man vara glad och springa runt i bikini. Men för mig har sommaren varit ångestens tid. För om man inte mår bra och hatar sin kropp, har ångest mm då är sommaren mest jobbig. Denna sommar har jag varit ute mer än på år och dagar. Min kroppsångest är ju så mycket mindre än förr. Men ja du vet har ju min svåra panikångest i stället. men kan säga att jag inte känner mig bekväm i bikini. är inte för att jag tycker jag är tjock, men att gå runt halvnaken är tufft. Men hoppas övervinna den fobin också. Tänkte på det du skrev att du väger dig efter en hetsätning. Det är ju egentligen att straffa sig mer än nödvändigt. Jag vägde mig igår. Jag väger mig ju aldrig och tänker INTE hålla på och väga mig. Men kan ändå vara bra att veta på ett ungefär vad man väger i bland. Vet inte hur ofta du väger dig. Men minns när jag för massa herrans år sedan skulle väga mig hela tiden och låta den siffran bestämma allt. Ett halvt hg upp och dagen var förstörd. Så mycket ångest med siffror om man inte kan hantera dem på rätt sätt. De flesta väger sig ju i bland. Men inte på ett tvångsmässigt sätt. Tror du att du skulle klara av att inte väga dig så ofta. Sen väger man ju lite mer när man just ätit vare sig man hetsätit eller inte. Man väger inte på hg samma sak under hela dagen. Klart man väger lite mindre på morgonen när man inte ätit på många timmar än på kvällen när man ätit alla mål under dagen. Men det är ju ingen fettvikt utan bara helt normalt. KRAM
Du är så vacker...
Jag tycker att du har en skitfin sida! Har du lust så slå även ett öga på min :D.
