Segt
Åkte till jobbet och satt och sov framför datorn (i alla fall kändes det så), men det hann jag inte göra speciellt länge innan det var fullt ös. Massor att göra. Ändå har jag varit trött och seg och tiden känns som att den gått sakta. Jag tror också att en del av dagens seghet beror på att sambon är ledig tisdagseftermiddagar.
I vanliga fall är jag ju ensam hela eftermiddagarna (på gott och ont om ni förstår vad jag menar), men ibland är det så himlans skönt att ha den stunden för sig själv innan han och hunden kommer hem. Alltså det måste framstå som att jag hatar min sambo i denna blogg, så är INTE fallet haha, han är värd otroligt mycket för mig. Bara så ni vet:)
Men i alla fall: Att bara va själv, att bara "vara", dega runt i myskläder och vara allmänt sunkig och otrevlig utan att någon behöver bry sig.
En annan bra sak är att i de fall jag INTE har ångest så ger de fria eftermiddagarna mig tid till eftertanke.. hur vill jag leva mitt liv? vad ska bli nästa steg för mig i min friskprocess? Ibland sker sådana där funderingar och planeringar precis när en hetsätning är överstökad. Och kompensationen är fullföljd med städning och allt. Ja ni fattar. Suck. För då känner jag mig närmast maniskt effektiv i allt jag gör och tänker. Planerar som sjutton hur jag ska förändra mitt liv. Är inte det en klassiker så säg?
Tacotortillas på caféet vid jobbet
Nämen hörni, hemskt vad jag babblar på idag. Kan avrunda med att berätta att jag åt middag (eller ja.. frukostmat blev det ikväll, men jag åt i alla fall tacos till lunch) för en timme sedan ungefär. Har bara kvällsmål kvar. Ikväll blir det smörgåsar med paprikasalami (som vi köpte på mässan på Bosjökloster i söndags) och en banan till det.
Tänker på er finingar<3
Jag tror att det är något i luften idag. Alla jag pratat med har varit så trötta. Jag också.
Förstår precis vad du menar med att det är skönt med lite egentid, jag njuter av mina ensamdagar hemma.
Godnatt på dig!
Jag tycker du kämpar på så bra!
Tack fina du!
Jag hoppas det ska gå bra.. har ju träffat henne en gång förut och jag fick ett bra intryck av henne då i alla fall så lite betryggande att det inte är som helt nytt!
Men någonstans känner jag att vad jag behöver är just terapi, att prata om saker! Reda ut.
Vad ska en äs-enhet göra egentligen? Jag är ju inte villig eller redo för sådant som matträning eller dagsjukvård (även om dem vill det sistnämnda...)
Så känns som jag lika gärna kan ta en "vanlig psykolog" och inte känna den där pressen om "hur man ska vara som person med ätstörning".
Låter luddig kanske:P Och kanske har jag helt och hållet ute och cyklar i vad som är bäst för mig, vem vet?
Det patetiska är att dagen hon föreslog så skrek det till inom mig "men nej då är jag ledig! En perfekt hetsdag blir förstörd..." hahaha fy fan!? Men som tur var tog jag mitt förnuft till fånga och valde att boka in ett besök med henne den dagen ändå. Vad var det för kass anledning till att inte boka? Hets har jag väll all tid i världen för annars.
Det finns ju den Svenska klassikern med vasaloppet, lidingöloppet och vansbrosimningen. Denna klassiker kan ju vara den Ätstörda klassikern ;). Känner så väl igen mig och det är så konstigt det här att man efter hets och kräk får en massa energi, det borde ju vara tvärt om, eller är det kanske adrenalinpåslaget som visar sig kanske?
Hoppas du får en fin dag
kram vännen
